Resan är över och jag är hemma igen. Hemma i min egen lägenhet. Jag sätter på kaffebryggaren och går sakta runt.

— Kan du berätta om de nio nycklarna och hur du hittade dem? frågade Amanda när vi gick hemåt efter lunchen igår.

Jag tar fram mobilen och öppnar bildgalleriet. Där är kortet jag tog igår hos Amanda. Ruter 2, hjärter 4 och klöver 6. Kortkombinationen för dagens fokus.

Det är skönt ute. Morgonluften är sval och det känns att hösten är på väg in. I dag ska jag och Amanda mötas för en morgonkaffe på kafé. Vi jobbade på samma jobb och bor inte så långt ifrån varandra. På vägen till jobbet finns ett mysigt café som vi då och då brukade mötas på. Ibland för att sitta där och dricka kaffe och andra gånger köpte vi med oss kaffe och drack den på vägen.

Jag tittar på sidan i anteckningsboken.

Jag har legat vaken en stund men med stängda ögon. Det är som om jag inte vill öppna ögonen och se verkligheten. Att jag ännu en dag vaknar upp ensam i dubbelsängen.

Havet är lugnt i dag och det nästan lyser. Solstrålarna gör att det glittrar som guld i vattenytan. Jag sätter mig ner och känner hur jag fylls av en ro. Samma ro som havet utstrålar.

Jag tittar upp i taket och sträcker på kroppen medan jag tänker på gårsdagen.

”Lösningen är kärleken.”

När jag kom hem från middagen hos Maria igår kväll satt jag länge och fingrade på mobilen. Jag hade lust att skriva till Sam. Det var ganska sent när jag kom hem, och jag använde det som ursäkt för att inte skriva. Men jag tror att det mest handlade om att jag inte vågade. Jag visste inte riktigt vad jag skulle skriva. Jag skrattar till när jag tänker på hur jag skrev ett meddelande, bara för att sedan ta bort det. Skrev ett nytt. Tog bort det också. Till slut gav jag upp och